Bouppteckning: så går den till, vad den kostar och tidsfristen
När en person avlider ska ett dödsbo upprättas och dess tillgångar och skulder kartläggas. Det görs i en bouppteckning, en skriftlig sammanställning som ska lämnas in till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet. Bouppteckningen är dödsboets legitimationshandling och behövs för att avsluta konton, sälja bostaden och skifta arvet. Här går vi igenom hur den går till, vilka som ska delta, tidsfristerna och vad den kostar.
Vad är en bouppteckning?
En bouppteckning är en förteckning över den avlidnas tillgångar och skulder på dödsdagen, och över vilka som är dödsbodelägare. Var den avlidna gift eller sambo tas även den efterlevandes giftorätts- eller samboegendom upp, eftersom en bodelning ofta ska göras innan arvet kan fördelas. Dokumentet visar vem som har rätt att företräda dödsboet och ligger till grund för arvskiftet. Utan en registrerad bouppteckning kommer du inte åt den avlidnas bankkonton eller kan sälja en fastighet ur dödsboet.
Tidsfristen: tre och fyra månader
Två tidsgränser är viktiga att hålla reda på. Själva bouppteckningsförrättningen, mötet då boet gås igenom, ska hållas inom tre månader från dödsfallet. Därefter har du ytterligare en månad på dig: den färdiga bouppteckningen ska vara inlämnad till Skatteverket inom fyra månader från dödsfallet. Hinner du inte kan du ansöka om anstånd hos Skatteverket, men ansökan ska göras inom den ursprungliga tremånadersfristen.
Vilka ska delta?
Alla dödsbodelägare ska kallas till förrättningen i god tid, men de måste inte närvara. Dödsbodelägare är vanligen efterlevande make eller sambo, arvingar enligt den legala arvsordningen och universella testamentstagare. Utöver delägarna krävs två förrättningsmän som intygar att allt har antecknats korrekt. Förrättningsmännen ska vara opartiska och får inte själva vara dödsbodelägare eller ha rätt till arv. Det kan till exempel vara en vän, en granne eller en anlitad jurist.
Så går förrättningen till
Arbetet följer i regel samma ordning oavsett hur stort dödsboet är:
- Ta reda på vilka som är dödsbodelägare och kalla samtliga till förrättningen.
- Sammanställ den avlidnas tillgångar och skulder på dödsdagen, inklusive bankkonton, fastighet, fordon, lösöre och eventuella lån.
- Ta med eventuellt testamente, äktenskapsförord och försäkringar med förmånstagare.
- Håll förrättningen, där boet gås igenom och två förrättningsmän intygar uppgifterna.
- Lämna in bouppteckningen i original plus en bestyrkt kopia till Skatteverket.
När räcker en dödsboanmälan?
Om den avlidnas tillgångar inte räcker till mer än begravningskostnaderna och andra utgifter i samband med dödsfallet kan en dödsboanmälan ersätta bouppteckningen. Den görs av kommunens socialtjänst, inte av Skatteverket, och är enklare och kostnadsfri. Det är kommunen som bedömer om förutsättningarna är uppfyllda, och hänsyn tas bland annat till en efterlevande makes andel av gemensam egendom. Finns det en fastighet eller bostadsrätt i boet går det normalt inte att göra en dödsboanmälan.
Vad kostar en bouppteckning?
Att göra bouppteckningen själv kostar ingenting utöver din egen tid, och för ett enkelt dödsbo är det fullt möjligt. Är boet större eller mer komplicerat, med fastighet, företag, utlandstillgångar eller oenighet mellan delägarna, anlitar många en jurist eller begravningsbyrå. Då varierar priset med boets storlek och hur mycket arbete som krävs, från några tusen kronor för ett okomplicerat bo till betydligt mer för ett omfattande dödsbo. Begär alltid en tydlig offert innan du anlitar hjälp.
Vad händer efter bouppteckningen?
När Skatteverket har registrerat bouppteckningen blir den dödsboets legitimationshandling. Först då kan du avsluta konton, sälja bostaden och genomföra arvskiftet, alltså den faktiska fördelningen av arvet mellan delägarna. Hur arvet fördelas styrs av ett eventuellt testamente och av den legala arvsordningen. Var den avlidna gift eller sambo ska en bodelning i regel göras först, så att den efterlevandes andel skiljs ut innan arvet räknas fram.
Källor
- Skatteverket: Bouppteckning
- Ärvdabalken (1958:637)
Karl Mikael Tryding
Karl Mikael Tryding grundade Juridikbloggen 2024 och bevakar juridiska frågor som berör privatpersoner i vardagen. Hans fokus är att göra lagen begriplig utan krånglig juridisk jargong.
Om Karl Mikael →