Juridikbloggen

Borgen: vad innebär det att gå i borgen för någon?

Av Karl Mikael Tryding Publicerad 2026-04-25 Senast uppdaterad 2026-04-25 6 min läsning
Borgen: vad innebär det att gå i borgen för någon?

Din son ber dig gå i borgen för ett billån. Din kompis vill att du borgar för hans hyreskontrakt. Det verkar enkelt och välvilligt. Men borgen är ett juridiskt löfte om att betala om den du borgar för inte kan det, och det kan följa med dig i många år.

Vad innebär borgen?

Borgen innebär att du åtar dig att betala en annans skuld om den personen inte kan betala. Det finns två typer:

  • Enkel borgen: borgenären måste först försöka driva in skulden från huvudgäldenären. Först om det misslyckas kan han vända sig till borgensmannen.
  • Proprieborgen (som för egen skuld): borgenären kan vända sig till dig direkt utan att ens försöka kräva huvudgäldenären. Det är den vanligaste formen och den farligaste för borgensmannen.

Hur borgen uppstår

Borgensåtagandet regleras i borgensavtalet. Läs alltid igenom det noggrant innan du skriver under. Kontrollera:

  • Vilket belopp du borgar för
  • Ränta och kostnader ingår? (de kan öka skulden kraftigt)
  • Under hur lång tid borgensåtagandet gäller
  • Vilka möjligheter du har att säga upp borgen
Två personer diskuterar ett avtal

Borgen i praktiken: hur det slutar

Den som borgar för en nära anhörig räknar sällan med att behöva betala. Men statistiken är tydlig: borgensåtaganden för privatpersoner leder ofta till betalningskrav. Om du tvingas betala har du en fordran mot den du borgar för, men om den personen är insolvent är den fordran värdelös i praktiken.

Kan man säga upp borgen?

Det beror på borgensavtalet. Löpande borgensåtaganden kan ofta sägas upp med viss uppsägningstid. Men en borgen som gäller ett specificerat lån gäller tills lånet är betalat, oavsett hur din relation till låntagaren förändrats.

Sammanfattning

Borgen är ett löfte att betala annans skuld. Proprieborgen gör dig direkt ansvarig utan att borgenären behöver kontakta gäldenären. Borgensåtaganden syns i kreditupplysningar. Säg inte ja utan att förstå det fulla åtagandets innebörd.

Karl Mikael Tryding, chefredaktör Juridikbloggen
Chefredaktör

Karl Mikael Tryding

Karl Mikael Tryding har arbetat med juridisk journalistik i tolv år och bevakar frågor inom konsumenträtt, arbetsrätt och privatjuridik. Hans fokus är att göra lagen begriplig för vanliga människor utan krånglig juridisk jargong.

Om Karl Mikael →