Säkerhetsregler vid arbete på väg och elsäkerhet: ansvar, krav och ESA 2026

Vägarbete och elarbete har en sak gemensamt som inte syns på arbetsplatsen: båda styrs av regelverk som kräver dokumenterad, certifierad och regelbundet uppdaterad kompetens. Du får inte ställa ut en avstängning på en riksväg utan rätt utbildning, och du får inte koppla bort en luftledning utan att kunna elsäkerhetsanvisningarna. Bryter någon mot kraven är det i slutänden arbetsgivaren som bär ansvaret.

Den här artikeln går igenom vilka lagar och regler som styr säkerheten vid arbete på väg och vid elarbete, var de två regelverken liknar varandra, vad den nya versionen ESA 2026 förändrar och vad som händer om kraven inte följs. Tanken är att visa hur lika logiken är i de två annars helt olika branscherna.

Vilka lagar styr säkerheten vid riskfyllt arbete?

Grunden är arbetsmiljölagen, lag 1977:1160. Den lägger ansvaret för en säker arbetsmiljö på arbetsgivaren och kräver att arbetet planeras och utförs så att ingen skadas. En central del är att arbetsgivaren ska se till att varje arbetstagare har tillräcklig utbildning för uppgiften och vet vad som krävs för att undvika riskerna. Det räcker alltså inte att dela ut skyddsutrustning, kunskapen måste finnas på plats.

Ovanpå arbetsmiljölagen ligger Arbetsmiljöverkets föreskrifter och, för specifika branscher, egna regelverk. Vid arbete på väg är det Trafikverket som ställer kompetenskraven, och vid elarbete är det elsäkerhetslagstiftningen tillsammans med branschens anvisningar. De branschspecifika reglerna konkretiserar vad arbetsmiljölagen säger i mer allmänna ordalag, men de tar inte över arbetsgivarens grundansvar.

Vilka kompetenskrav gäller vid arbete på väg?

Arbete på väg regleras främst genom Trafikverkets krav, som gäller alla som utför arbete på eller intill en väg på uppdrag av Trafikverket. Många kommuner och andra väghållare tillämpar samma krav i sina upphandlingar, vilket gör att reglerna i praktiken styr en stor del av branschen. Syftet är att skydda både de som arbetar och trafikanterna som passerar.

Kraven delas in i olika nivåer beroende på vilken roll du har och hur nära den passerande trafiken du arbetar. En person som enbart vistas på en vägarbetsplats har lägre krav än den som bygger och underhåller avstängningar, kör väghållningsfordon eller leder arbetet. Ju större ansvar och ju närmare trafiken, desto högre kompetensnivå krävs, och kompetensen ska kunna styrkas med ett bevis.

Kompetensbevisen är tidsbegränsade. Efter ett antal år måste de förnyas, eftersom regler, vägmärken och metoder förändras. En entreprenör som inte kan visa att personalen uppfyller rätt nivå riskerar att inte få utföra arbetet, och kraven kontrolleras redan vid upphandlingen och inte först när olyckan är framme.

Vilka regler gäller vid elsäkerhet och elarbete?

Elarbete styrs av elsäkerhetslagen, lag 2016:732, med tillhörande förordning och föreskrifter från Elsäkerhetsverket. Den som utför elinstallationsarbete ska göra det inom ramen för ett företag som är registrerat hos Elsäkerhetsverket, ha ett egenkontrollprogram och knytas till en auktoriserad elinstallatör. Det är ett system byggt för att säkerställa att rätt person gör rätt arbete på rätt sätt.

För själva arbetet med och nära spänning tillämpas standarden för skötsel av elektriska anläggningar, SS-EN 50110-1. I Sverige har branschen översatt den till praktiska anvisningar, och det är där elsäkerhetsanvisningarna, ESA, kommer in. ESA beskriver hur arbete ska planeras och utföras säkert, vilka roller som finns och hur ansvaret fördelas mellan den som driver anläggningen och den som arbetar i den.

Vad innebär ESA 2026?

ESA 2026 är en genomgripande uppdatering av elsäkerhetsanvisningarna inom EBR, det vill säga elnätsbranschens riktlinjer som Energiföretagen ansvarar för. Bakgrunden är att en ny version av den europeiska standarden SS-EN 50110-1, som styr drift och skötsel av elektriska anläggningar, börjar gälla den 31 maj 2026. När grunden ändras måste anvisningarna följa med.

Uppdateringen handlar om mer än formuleringar. Strukturen görs tydligare och mer enhetlig, kravdokument och utbildningsmaterial ses över, och flera utbildningar byter namn eller slås ihop. Beteckningar som E1, E2 och E3 tas bort ur kursnamnen, och en helt ny utbildning om ansvar och skyldigheter tillkommer för att tydliggöra vem som bär vilket ansvar när arbete sker med elektriska risker.

För den som redan har ett certifikat erbjuder Energiföretagen en kostnadsfri uppgraderingskurs på webben, som tar ungefär en halvtimme och behöver vara genomförd före den 31 maj 2026. För nya deltagare gäller de uppdaterade utbildningarna direkt. Den som planerar kompetensförsörjning under 2026 behöver alltså hålla koll på vilka kurser som ersätter de gamla.

Vad har regelverken gemensamt?

Trots att en vägarbetare och en eltekniker gör helt olika saker bygger kraven på samma grundtanke. I båda fallen finns ett lagstadgat ansvar för arbetsgivaren, ett branschregelverk som preciserar kompetensen, ett bevis eller certifikat som ska kunna visas upp, och ett krav på att kunskapen hålls färsk genom återkommande utbildning. Säkerheten vilar på att rätt person har rätt och aktuell kunskap.

Det gör också att administrationen liknar varandra. En arbetsgivare måste hålla reda på vilka anställda som har vilka behörigheter, när de går ut och när de behöver förnyas, oavsett om det gäller arbete på väg eller el. Många löser det genom externa kursleverantörer som erbjuder godkända utbildningar inom arbete på väg och ESA på nätet, så att intygen kan förnyas innan de löper ut utan att hela arbetslaget tas ur produktion.

Vad händer om kraven inte följs?

Att strunta i kompetenskraven kan bli dyrt på flera sätt. Inom arbete på väg är det en avtalsfråga mot beställaren: kan entreprenören inte visa rätt kompetens kan arbetet stoppas, vite tas ut eller uppdraget förloras. Vid elarbete kan Elsäkerhetsverket som tillsynsmyndighet besluta om förelägganden och förbud, och i allvarliga fall kan företagets registrering ifrågasättas.

Sker det en olycka skärps läget ytterligare. Då kan det bli fråga om arbetsmiljöbrott enligt brottsbalken, med personligt ansvar för den som haft ett tydligt ansvar samt företagsbot för verksamheten. Brister i utbildning och planering är ofta det första som granskas vid en utredning, eftersom de pekar rakt mot arbetsgivarens grundansvar enligt arbetsmiljölagen.

Vanliga frågor om säkerhetsregler vid arbete på väg och elsäkerhet

Vem ansvarar för att personalen har rätt säkerhetsutbildning?

Arbetsgivaren. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren se till att varje arbetstagare har den utbildning och kunskap som krävs för att utföra arbetet utan att utsätta sig själv eller andra för risk. Vid arbete på väg och elarbete preciseras kraven dessutom av Trafikverket respektive elsäkerhetsregelverket, men grundansvaret ligger alltid hos arbetsgivaren.

Måste man ha utbildning för att arbeta på väg?

Ja, om arbetet utförs på uppdrag av Trafikverket eller en kommun som tillämpar Trafikverkets krav. Den som utför vägarbete, bygger en avstängning eller kör väghållningsfordon måste ha en kompetens som motsvarar arbetets nivå. Kraven framgår av Trafikverkets regelverk för Arbete på väg och kontrolleras vid upphandling.

Vad är ESA och vad innebär ESA 2026?

ESA står för elsäkerhetsanvisningar och är branschens tillämpning av standarden för skötsel av elektriska anläggningar. ESA 2026 är en uppdaterad version som börjar gälla under 2026, med ny struktur, nya utbildningsnamn och en ny utbildning om ansvar och skyldigheter. Den som har ett ESA-certifikat behöver genomföra en uppgraderingskurs innan den 31 maj 2026.

Vad händer om kompetenskraven inte följs?

Konsekvenserna kan vara både avtalsrättsliga och straffrättsliga. Vid arbete på väg kan en entreprenör stängas av eller drabbas av vite om kraven inte uppfylls. Vid elarbete kan Elsäkerhetsverket ingripa med förelägganden och förbud. Sker en olycka kan det dessutom bli fråga om arbetsmiljöbrott och företagsbot.

Hur länge gäller ett kompetensbevis eller certifikat?

Det varierar. Kompetensbevis inom Arbete på väg gäller en begränsad tid, ofta några år beroende på nivå, och måste sedan förnyas. ESA-certifikat behöver hållas aktuella och repeteras med jämna mellanrum. Båda regelverken bygger på att kunskapen ska vara färsk, vilket är hela skälet till att utbildningarna uppdateras.

Sammanfattning

Arbete på väg och elarbete styrs av två olika regelverk, men de vilar på samma logik. Arbetsmiljölagen lägger grundansvaret på arbetsgivaren att se till att personalen har rätt utbildning. Trafikverket preciserar kompetenskraven för vägarbete i nivåer med tidsbegränsade bevis, och elsäkerhetslagen tillsammans med elsäkerhetsanvisningarna ESA styr elarbetet, med certifikat som ska hållas aktuella. ESA 2026 är den senaste påminnelsen om att kraven inte är statiska: en ny standard träder i kraft den 31 maj 2026, och alla med ESA-certifikat behöver uppdatera sig innan dess. Den arbetsgivare som håller koll på behörigheter och förnyar dem i tid slipper både avtalsviten, myndighetsingripanden och, i värsta fall, ansvar för en olycka.

Vill du läsa mer om vad som gäller i anställningen kan du fördjupa dig i reglerna om arbetsrätt vid uppsägning och saklig grund och skillnaden mellan avskedande och uppsägning. Är du sjukskriven och osäker på ditt skydd hittar du svaren i artikeln om sjukskrivning och anställningsskydd.

Den här artikeln är en allmän introduktion till säkerhets- och kompetenskraven vid arbete på väg och elarbete och utgör inte juridisk rådgivning. Exakta krav, nivåer och övergångsregler kan ändras och bedöms utifrån det enskilda uppdraget. För aktuella regler, kontrollera mot Trafikverket, Elsäkerhetsverket och Energiföretagen, och ta vid behov hjälp av en jurist med arbetsmiljörättslig inriktning.